0 Objekt
Beställningar innan kl 14 skickas samma dag.
Beställningar innan kl 14 skickas samma dag

Vad antibiotika gör med kroppen

Vad antibiotika gör med kroppen

Först och främst kan det vara värt att nämna att det finns olika typer av antibiotika. Gemensamt för alla är att att de påverkar bakteriefloran i tarmen genom att skada och ta död på bakterieceller.

Viss antibiotika har det som kallas brett spektrum, vilket innebär att det tar kål på massor av olika bakteriesorter, inklusive goda. Antibiotika med smalt spektrum å andra sidan, riktar in sig på en mindre grupp av bakterier, och har därför generellt mindre påverkan på tarmfloran i stort.

När antibiotika används för att behandla sjukdomar, föredrar läkare att använda smalspektrumantibiotika, just för att undvika onödig skada på den övergripande tarmfloran. Penicillin V är exempel på antibiotika med smalt spektrum som ofta används i Sverige.

Penicillin och antibiotika

Penicillin och antibiotika används ofta som synonymer, men det är alltså inte helt korrekt. Penicillin är en av många grupper av antibiotika. Därutöver finns de flera olika typer av penicillin, varav den vanligaste är Penicillin V som bland annat används för att behandla lunginflammation, öroninflammation, bihåleinflammation och borrelia. Ålder och kroniska sjukdomar kan också påverka vilken antibiotikabehandling som skrivs ut.

I länder där man primärt använder antibiotika med breda spektrum, påverkas människors tarmflora på ett mycket mer omfattande (och negativt) sätt.

Antibiotika biverkningar

Antibiotika skadar som sagt bakterieceller, vilket minskar antalet bakterier. Detta har flera positiva effekter, till exempel att det slår ut skadliga bakterier som kan orsaka sjukdom eller magproblem. Samtidigt kan antibiotika även slå ut goda bakterier. Detta kan leda till problem med tarmen och magen, till exempel diarré.

Hudutslag och illamående är andra relativt vanliga biverkningar vid antibiotikabehandling.

Antibiotikaresistens

När bakterier utsätts för antibiotika över lång tid, kan de utveckla så kallad antibiotikaresistens. Det betyder att antibiotikans ursprungliga funktion ur medicinsk synpunkt inte längre fungerar. Bakterierna tvingas helt enkelt att “tuffat till sig” för att kunna överleva världens ganska omfattande antibiotikabruk.

När antibiotikan upptäcktes av Alexander Fleming 1928 var det ingen som hade en tanke på att denna mirakelkur skulle kunna bromsas. Och om de hade några tankar om detta, låg problemet så pass lång fram i tiden att den mänskliga kortsiktigheten inte ville se sanningen.

En annan beskrivning av fenomenet är att antibiotika helt enkelt dödar “svaga” bakterier och endast de starkaste överlever. I klassisk evolutionsteori, betyder det att bakterierna över tid bara blir starkare och starkare ju mer de utsätts för antibiotika. Alternativet är att 100 % av alla bakterier dör, vilket så klart inte heller är önskvärt.

Antibiotikarestistens är därmed ett problem som måste lösas med sund hushållning av detta läkemedel. I Sverige är vi jämförelsevis bättre än andra länder, dels genom att begränsa användandet, men också genom att fokusera på antibiotika med svagt spektrum som inte påverkar lika stor del av bakteriefloran.

getTested

Ställ gärna frågor om tarmhälsa. Du kan kontakta oss här, eller genom att skriva en kommentar nedan. Du kan se alla våra hälsotest på vår webbsida gettested.se eller klicka här.

    0 kommentarer

    Skicka en kommentar

    Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *